Nina + Balto = klumpigt oslagbart.
Jag kan ju med all säkerhet säga att den här kvällen har varit den klumpigaste den här månaden.
Lämmnade min dotter till sin pappa och började direkt med att slita fram allt i julväg. Insåg att det viktigaste fattades, granen! Vi skulle ha en riktig gran i år men vafan plast går ju det med. Skulle ju inte förvåna mig om hunden pissade ner den....
Iaf jag och hunden tog en regning promenad och förberede oss på att julpyssla. Plötsligt bytte som små regndropparna form och blev till hönnsvingar. Stora snöflingor som sakta slingrade sig ner och klädde Balto till en snöhund. Det klumpiga började redan här då jag skulle plocka upp en bajskorv och balto fick syn på en hundkompis han brukar leka med på andra sidan. Jag såg inte det för jag hade klätt ut mig själv till eskimå i det konsiga vädret. Ett ryck och jag tappade balansen och vad är odsen att himlens största snöflinga hanmnar rakt i mitt vänstra öga och for i backen gjorde både jag och bajspåsen....Balto stanna för en gångs skull och tittade med hastig blick på mig som om han sa, va fan gör du pappskalle. Ungifär samma sak jag tänkte. Han fick hälsa på hundkompisen och sedan traskade vi vidare. Jag tog mig energin att åka ner i källaren och leta rätt på lite julgranskulor och en julgran på 210 cm.
Jag letade och letade men insåg att jag var tvungen att ta av mig skorna och böka mig längst in i käällarutrymmet för att få rag på granen. BINGO!
Det var ingen i källaren så Balto sprang runnt och nosade lite på alla andras saker. Klumpiga jag tranpade på en påse som jag trodde det låg nått hårt i var fylld med kläder och jag gjorde vurpa nummer två innom 5 min. Jag landade med en bran ner på en gammalbarnvagn och tre ikea kassa rammlade över mig. Balto hörde det och kom dundrandes till undsättning. Problemet med Balto är att han tänker inte innan han gör saker utan kastade sig och sina 65 kilo handlöst in bland allt bråte jag bara slängt in. Jag blev inte mos utan dubbelt platt. Där låg vi en -två sekunder och den här gången tänkte jag, vad fan gör du pappskalle. Jag undrar dock vad han tänkte. Han skulle ju rädda mig inte totalt mosa mig.
Vi kämpade oss ut och jag slet upp granen och kastade ut dom för att krypa ut själv.
Det gjorde jag också, det pinsama var bara att jag först kastar ut granen i tre delar sen kommer jag krypande på alla fyra med årets knullruffs, tittar upp och där står en granne som bor ett par våningar ner. Ehhee.. hej fick jag fram och försökte se lite charmig ut. Han tittade på granen och sedan på mig som stog på knä på golvet i korridoren. Han gav mig en blick och hälsade lite sådär lagom löjligt och strax efter det kommer hunden ut och flåsar med viftande svans... God jul sa jag och så krattade jag och då släppte han på sitt stela leende och skrattade hejdlöst.
Lämmnade min dotter till sin pappa och började direkt med att slita fram allt i julväg. Insåg att det viktigaste fattades, granen! Vi skulle ha en riktig gran i år men vafan plast går ju det med. Skulle ju inte förvåna mig om hunden pissade ner den....
Iaf jag och hunden tog en regning promenad och förberede oss på att julpyssla. Plötsligt bytte som små regndropparna form och blev till hönnsvingar. Stora snöflingor som sakta slingrade sig ner och klädde Balto till en snöhund. Det klumpiga började redan här då jag skulle plocka upp en bajskorv och balto fick syn på en hundkompis han brukar leka med på andra sidan. Jag såg inte det för jag hade klätt ut mig själv till eskimå i det konsiga vädret. Ett ryck och jag tappade balansen och vad är odsen att himlens största snöflinga hanmnar rakt i mitt vänstra öga och for i backen gjorde både jag och bajspåsen....Balto stanna för en gångs skull och tittade med hastig blick på mig som om han sa, va fan gör du pappskalle. Ungifär samma sak jag tänkte. Han fick hälsa på hundkompisen och sedan traskade vi vidare. Jag tog mig energin att åka ner i källaren och leta rätt på lite julgranskulor och en julgran på 210 cm.
Jag letade och letade men insåg att jag var tvungen att ta av mig skorna och böka mig längst in i käällarutrymmet för att få rag på granen. BINGO!
Det var ingen i källaren så Balto sprang runnt och nosade lite på alla andras saker. Klumpiga jag tranpade på en påse som jag trodde det låg nått hårt i var fylld med kläder och jag gjorde vurpa nummer två innom 5 min. Jag landade med en bran ner på en gammalbarnvagn och tre ikea kassa rammlade över mig. Balto hörde det och kom dundrandes till undsättning. Problemet med Balto är att han tänker inte innan han gör saker utan kastade sig och sina 65 kilo handlöst in bland allt bråte jag bara slängt in. Jag blev inte mos utan dubbelt platt. Där låg vi en -två sekunder och den här gången tänkte jag, vad fan gör du pappskalle. Jag undrar dock vad han tänkte. Han skulle ju rädda mig inte totalt mosa mig.
Vi kämpade oss ut och jag slet upp granen och kastade ut dom för att krypa ut själv.
Det gjorde jag också, det pinsama var bara att jag först kastar ut granen i tre delar sen kommer jag krypande på alla fyra med årets knullruffs, tittar upp och där står en granne som bor ett par våningar ner. Ehhee.. hej fick jag fram och försökte se lite charmig ut. Han tittade på granen och sedan på mig som stog på knä på golvet i korridoren. Han gav mig en blick och hälsade lite sådär lagom löjligt och strax efter det kommer hunden ut och flåsar med viftande svans... God jul sa jag och så krattade jag och då släppte han på sitt stela leende och skrattade hejdlöst.
Kommentarer
Postat av: Emma
haha.. låter som dig vännen! träffade din mor i fredags på pendeln, sen när jag va i stan gick jag förbi footlocker i gallerian.. remember?
saknar dig! kan vi inte ses nåt efter jul? (jobbar hela julen förutom julafton och juldagen.. =S)
Trackback
